Får ägarna göra ett extra högt löneuttag för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen?
En grundförutsättning för att en arbetsgivare ska ha rätt till stöd är att arbetsgivaren har tillfälliga, allvarliga ekonomiska svårigheter som inte har kunnat förutses eller undvikas. Arbetsgivaren ska också ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Det är arbetsgivaren som ska visa att förutsättningar för stöd föreligger och en bedömning får göras av omständigheterna i det enskilda fallet.
Om en arbetsgivare väljer att öka löneuttaget för ägare i ett fåmansföretag under en stödperiod, och en sådan ökning inte följer av ett centralt kollektivavtal, anser Tillväxtverket att det talar emot att arbetsgivaren använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Tillväxtverkets bedömning är därför att arbetsgivare då inte uppfyller förutsättningarna för stöd. Detta synsätt gäller alltså även för fåmansbolag som vill öka sin kontanta lön för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen inför beräkningen av gränsbelopp.
Det finns inte något uttryckligt förbud mot att göra högre löneuttag efter stödperiodens slut men varje enskilt företag som tar emot stöd vid korttidsarbete är skyldigt att visa att rätt till stöd föreligger. Om ägaren gör ett ovanligt stort löneuttag i nära anslutning till stödperioden kan det ifrågasättas om företaget kan anses ha sådana tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som krävs för att få stöd. En bedömning får göras av omständigheterna i det enskilda fallet.
Exempel på faktorer som kan påverka bedömningen är hur lång tid som passerat sedan stödperioden avslutades, hur stort löneuttaget är samt hur det har gått för företaget efter att stödperioden avslutades.
Tillväxtverket lämnar inte några bindande förhandsbesked och har möjlighet att agera även efter avslutad stödperiod för de fall det finns anledning att misstänka att förutsättningarna för rätten till stöd inte har varit uppfyllda.
Läs mer om löneökningar i enlighet med centralt kollektivavtal här.
I stödet för 2021 blir det även möjligt för företag utan kollektivavtal att göra branschenliga löneökningar, något som inte var förenligt med stödet under 2020. Läs mer här.
Om en arbetsgivare väljer att öka löneuttaget för ägare i ett fåmansföretag under en stödperiod, och en sådan ökning inte följer av ett centralt kollektivavtal, anser Tillväxtverket att det talar emot att arbetsgivaren använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Tillväxtverkets bedömning är därför att arbetsgivare då inte uppfyller förutsättningarna för stöd. Detta synsätt gäller alltså även för fåmansbolag som vill öka sin kontanta lön för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen inför beräkningen av gränsbelopp.
Det finns inte något uttryckligt förbud mot att göra högre löneuttag efter stödperiodens slut men varje enskilt företag som tar emot stöd vid korttidsarbete är skyldigt att visa att rätt till stöd föreligger. Om ägaren gör ett ovanligt stort löneuttag i nära anslutning till stödperioden kan det ifrågasättas om företaget kan anses ha sådana tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som krävs för att få stöd. En bedömning får göras av omständigheterna i det enskilda fallet.
Exempel på faktorer som kan påverka bedömningen är hur lång tid som passerat sedan stödperioden avslutades, hur stort löneuttaget är samt hur det har gått för företaget efter att stödperioden avslutades.
Tillväxtverket lämnar inte några bindande förhandsbesked och har möjlighet att agera även efter avslutad stödperiod för de fall det finns anledning att misstänka att förutsättningarna för rätten till stöd inte har varit uppfyllda.
Läs mer om löneökningar i enlighet med centralt kollektivavtal här.
I stödet för 2021 blir det även möjligt för företag utan kollektivavtal att göra branschenliga löneökningar, något som inte var förenligt med stödet under 2020. Läs mer här.
Följ inlägget
0
följare
Borttagen kommentar