Hur fördelas kostnaderna för nedgång i lön och arbetstid under 2020?

Kostnader för nedgång i lön och arbetstid fördelas enligt fyra nivåer:



Kostnadsfördelning


Procentuell fördelning.


Stödet är tänkt att motsvara 75 procent av arbetsgivarens kostnader för arbetstidsminskningen. Beräkningsgrunden är ordinarie lön exklusive arbetsgivaravgifter, men för att ändå ta hänsyn till de lagstadgade arbetsgivaravgifterna på 31,42 procent kommer stödandelen att vara 98,6 procent, dvs 75 procent gånger 1,3142 = 98,565 procent

Räkneexempel: Arbetstagare med en lön över 44 000

Stina har en anställningsgrad på 100 procent med en månadslön om 60 000 kr. I och med korttidsarbetet har parterna avtalat att Stina bara ska arbeta 40 procent, det vill säga en arbetstidsminskning om 60 procent. Hon har inte haft någon frånvaro i form av sjukdom eller föräldraledighet under stödmånaden.

Stina har en lön som överstiger takbeloppet. Arbetsgivaren får bara använda 44 000 kronor för att beräkna stödbeloppet.

Stödberäkningen blir:

44 000 kronor x 60 % minskad arbetstid x 100 % närvaro av den förkortade arbetstiden x 98,6 % = 26 030 kronor ersättning för Stinas arbetstidsförkortning.

  • Ordinarie månadslön: 60 000 kronor 
  • Anställningsgrad enligt anställningsbevis: 100 % 
  • Arbetstidsminskning: 60 %
  • Närvarokvot: 100 % av dagarna
  • Ersättningsnivå: 98,6 %
  • Beräkningsmodell: 44 000 x 0,6 x 1 x 0,986 = 26 030 kronor i stöd
  • 26 030 kr per månad är också det högsta möjliga stödbeloppet per anställd.
Stinas nedsatta lön baseras på takbeloppet på 44 000 kronor och ska – såvida inget annat avtalats mellan parterna – minskas med 7,5 % av 44 000, det vill säga 3 300 kr.

Tillväxtverket Rapportera olämpligt innehåll
Inlägget är stängt för ytterligare kommentarer.